Kolping-folket
Som jag skrev så hade inte mycket förändrats egentligen många var kvar och levde sina liv på Kolping. När jag och Sara anlände där på fredagskvällen och möttes av de flesta blev man helt varm, kramar och "vad kul och se dig". Tänk att vi, 25 svenskar kunde göra ett sådant avtryck där, hörde t.o.m från Småbarnspappan att det var så tomt efter svenskarna och att det inte är lika roligt längre på Kolping (därför går man på toa på 6:an??;). Haglöfsmannen var ju också kvar, natürlich, och var fortfarande den snälla av de som bestämmer på Kolping. Han kom t.o.m ihåg våra namn och tyckte att det var så roligt att se oss igen! När vi svenskor skulle betala vårt boende gav han oss lite rabatt och när vi precis skulle gå så kom den lilla städaren/vaktmästaren och sa "Hans-Peter, har inte de här Hausverbot här" och skrattade. Men man undrar ju om det ändå inte ligger lite sanning i det, 50% i ett skämt är sanning eller hur var det?
