Emelie

Gårdagskvällen var mysig! Weinereiet låg Prenzlauer Berg och deras koncept var att man betalade 1 Euro när man kom in och då fick man ett vinglas och fick välja någon av flaskorna som stod uppradade på disken. Därefter var det fritt fram att fylla på sitt glas, men sen när man var nöjd och skulle hem fick man lägga en slant i en stor glasbägare, så mycket som man tyckte att man hade druckit för. Väldigt bra koncept tycker jag, men tydligen funkar det inte så bra.. Enligt Nana har kompisar till henne blivit utskällda av personalen där då de hade lagt för lite, med argumentet att baren inte skulle kunna gå runt om folk lägger så lite, nu vet jag i och för sig inte hur lite det handlade om, men jag tycker ändå inte att man ska få en utskällning om de säger att det är fritt fram att betala så mycket som man känner för, eller  att ens ha ett sådant koncept.. Jaja, vi slapp i alla fall från några jobbiga situationer :)

Weinereiet kan ändå inte ha vart så ogillat av allmänheten för det var fullt där inne, Jakob träffade några som han skulle möta upp där och lyckades klämma ner sig vid deras bord. Men det fanns ingen plats över så jag, Nana och Anke satte oss på uteserveringen. Ute i mars! Kändes riktigt härligt, har serviringstillstånden ens börjat i Sverige liksom?? :) Okej, efter ett litet tag blev det lite väl kallt och då hittade vi platser inomhus hos Jakob (där vi fick en liten uppvisning av två par som i princip åt upp varandra, inte ok! Eller är vi bara bittra singlar?? ;)

Blev hemgång vid midnatt ungefär, men då var inte kvällen slut. På U-bahnen till Lichtenberg kom en ensam kille in på tåget, bärandes på ett bord. Det visade sig att han hade hittat det och nu skulle han föröska få hem det. Vi skulle av på samma station så vi var inte sämre än att vi hjälpte honom kånka hem det. Ett riktigt energi-knippe var han som nog inte hade velat att det skulle ta slut där (trots att han skulle upp och jobba tre timmar senare, haha). Vi började traska hemåt i alla fall och vi hade inte hunnit långt förrän vi hörde någon som sprang efter oss, då var det killen som ville lämna en kaka som tack för hjälpen! Och gissa om det var gott!!